Krymp CO2-utsläppen!
– Så kan återvinning av 1 ton krympplast minska CO2-utsläppen med 4 ton!
Varje ton krympplast som återvinns innebär en CO2-besparing om ca 4 ton. För att sätta det i relation beräknar man att en genomsnittlig person i Sverige orsakar ungefär 8 ton utsläpp av CO2 varje år. Det innebär att vartannat ton som återvinns gör en svensk klimatneutral.
Ambitionen är att skapa ett closed-loop system för krympplast där den insamlade krympplasten återvinns och blir ny krympplast. Uppnår vi inte tillräcklig kvalitet till en början kommer materialet gå till tillverkning av plasthuvar, kablar och rör. Både återvinning och tillverkning av den nya plasten sker i Norden.
Rent praktiskt kommer det gå till på ungefär samma sätt som idag förutom att en container kommer att vara öronmärkt för krympplast. Beställning av containern görs genom Orbit men det kommer att vara de traditionella återvinningsföretagen som samlar in och komprimerar plasten.
För att möjliggöra plaståtervinning är kvaliteten viktig - vilket ställer vissa krav på insamlingen hos marinorna. Krympplasten får inte blandas med annat material, inte ens annat plastmaterial som tomma dunkar eller spännband. Om inte kravbilden hålls kommer materialets användningsområden bli färre och i värsta fall är förbränning det enda alternativet.
När plasten hämtats upp tvättats den och smälts ner till ett granulat som sedan kan användas vid tillverkning av ny plast.
Varje marina som är med kommer få en utmärkelse i form av ett diplom som visar att ni anser det viktigt att ta hand om krympplasten. Ni kommer även få information om:
Utlåtande om kvaliteten
Antal ton som ni skickat till återvinning
Antal ton besparad CO2
Informationen kan användas när ni redovisar ert klimatarbete och i marknadsföringssyfte. Sweboat kommer även att arbeta med att uppmärksamma plaståtervinningsprojektet i olika sammanhang.
Målsättningen är att så många marinor i Sverige som möjligt ska börja återvinna sin krympplast och att det inte ska kosta mer än er befintliga återvinningslösning.
Varför kostar det pengar när det finns en efterfrågan på plasten? Vem tjänar på det?
Varken att återvinna plast eller att få ihop ekonomin i plaståtervinning är helt enkelt i dag vilket också är anledningen till att majoriteten av all plast inte återvinns.
Att samla in, transportera, komprimera, tvätta och återvinna krympplasten är förenat med kostnader. Dessa kostnader för att ta fram ett återvunnet material kommer producenten att jämföra med kostnaden för att köpa in sitt vanliga jungfruliga material, alltså ny plastråvara.
För att konkurrera mot jungfruligt material måste både pris och kvalitet vara konkurrenskraftigt vilket sätter stora krav på kvaliteten och effektiviteten hos leverantörskedjan hela vägen från plastavfall till färdigt återvunnet material. Eftersom priset på det återvunna materialet (rättvist eller orättvist?) jämförs med det jungfruliga materialet kan det därför bli så att man måste till och med behöva ta betalt från avfallskällan för att affären ska gå ihop.
– Det vi på Orbit försöker göra är att möjliggöra plaståtervinning och driva övergången mot högre användande av återvunnen plast, berättar Gustav Malmberg från Orbit Supply Chain. På sikt ser vi att marknaden kommer gå mot ökade kostnader för förbränning av plast i form av skatter samt krav på användning av återvunnen plast vilket båda kommer gynna de företag som satsar på omställningen till plaståtervinning.
Skicka in intresseanmälan & funderingar så snart som möjligt så återkommer vi med ett förutsättningslöst förslag.
Ange antal båtar som vinterförvaras hos er samt hur krympfilmen hanteras idag.
Maila till: info@orbitsupplychain.com